Inna da sann ånna da ajjland

Ahh, en hel lördag på Öland. Det var lite oväntat men skulle nog bli rackarns trevligt. En sak var ju redan inplanerad men inte bokad. Fick bli ett senare bekymmer. Natten avlöpte som sig bör. Några bilar for förbi. Inte direkt trafikstockningar utanför högsäsong. Helt ok. 03:44 vaknade jag av tre saker men vet inte vilket som bidrog mest. Pinknödig, en bil åkte förbi på rastplatsen och ett välbekant tickande. Gasen hade tagit slut. Övervägde att kila ut i bara kallingar med det var minusgrader och då hade jag ju inget verktyg i fickan för att få loss pluggen på gasolflarran. Så jag fick klä på mig. Tog en treo för skann hade lite värk. Fastnade nästan en timme i telefonen 😜 men sen blev det några timmars sömn. En fantastisk molnfri himmel mötte oss och utsikten ner för landborgskanten gjorde ju inte frukosten sämre.



Sen bar det iväg inåt Borgholm. Denna lilla världsmetropol på en avlång kalkstensklippa i havet.



Men först möts man ju upp av stottsruinen. Denna mäktiga byggnad. En liten avstickare dit är ju aldrig fel. Dom hade faktiskt öppnat redan förra helgen för säsongen. Men vi nöjde oss först med att bara köra fram och titta lite från bilen.



Sen gled vi bort till Solliden. Dit ner gick jag och småsvamparna. Storsvampen pallade inte. Där var det fortfarande stängt men då inga löv dykt upp kunde vi skymta sommarstugan genom träden. Lekställningen testades och alla tre fotade.


När vi kommit upp till bilen igen så bestämde vi oss för att iallafall ta ett besök i slottet. Inte storsvampen. Han ville inte alls utan fick sitta kvar och spela.



Inte heller här blev vi omkullsprungna utan kunde spatsera runt som vi ville. Några delar var faktiskt avstängda pga is men den mesta gick att kolla på. Höjdrädda tyckte småsvamparna att det var lämpligt att vara men det gick bra. På ett ställe visade dom ett tvprogram om slottet som vi satte oss ner och tittade på. Riktigt bra och svamparna blev med ens livrädda för den vita damen som sägs vandra på slottet. Hon halshöggs efter att ha suttit i fängelsehålan i sex månader och sedan fött sitt barn. Tydligen ett lämpligt straff på den tiden. Men det gav en kul tvist till vårat besök.

En annan snubbe det gick illa för var Elof. Fångvaktaren som hustrun till sjökonungen som styrde på slottet blev kär i. Men Elof besvarade inte detta och Gunhild som hon hette söp stackars Elof redlös, tog hanses nycklar, släppte ut alla fångar och slängde nycklarna på borggården. När sedan kungen kom hem så skyllde hon detta på Elof. För detta så spikades Elof in i en tunna som släpades över stock och sten efter två hästar till köpings Klint. Där plockade man ur honom ur tunnan och krossade skallen på honom. En källa sägs ha brutit ut på platsen. Sen släpades han ner på stan. Vid källan har sedan förbipasserande slängt en sten till hans minne. Så självklart åkte även vi dit och slängde varsin sten på högen. För den finns kvar.