fredag 30 maj 2014

Sovplats

Vi knatar tillbaka till bilen och ger oss ut på jakt efter natt plats på riktigt. Efter några bottennapp vid ett par badplatser hittar vi en ganska trevlig plats nere i skogen bredvid vattnet. Ingen grillplats tyvärr så vi får steka korven i stället med det gör inget.









Vi får sällskap lite längre bort med ett gäng ungdomar med a-traktorer och husvagn men dom gör inte så mycket väsen av sig. En filmkväll med god mat får avsluta en ganska händelserik lördag.

Söndagen börjar ganska tidigt då jag går ut ock pinkar och får fota lite i kalligarna. Solen kommer ju upp bakom ön på andra sidan sjön. Så tio minuters fotande innan jag kryper till kojs igen ett tag.






Klockan nio går jag upp och börjar skriva det här nere på en bänk vid vattnet i morgonsolen. Ganska trevligt. Tyvärr strular det med att få iväg bloggen på alla sätt och det tar tre veckor innan jag får ut allt. Och inte är jag nöjd med resultatet. Blir kanske att jag flyttar hela bloggen. Men det blir en annan dag. Så tillbaka till historien. Sen blir det dags att väcka svamparna och göra frukost. Vi softar en stund och det händer inte så mycket mer. Det blir sämre väder och blåser upp. Pollen samlas ihop.






Så med en hemfärd utan stopp så avslutar vi denna lilla resa. Jag vill försöka få till lite fler sånna här småresor. Får se om det lyckas.
Och tider och datum för denna resa och blogginläggen stämmer inte alls. Den inträffade helgen 16-17-18/5 2014.

Barnasten

Barnasten stod det på en skylt. Tvärnit igen. Googla. Hmm det låter lite intressant. Storsvampen gav sitt godkännande, Lillsvampen sov.






Det visade sig vara inget mindre än ett mirakel. 1901 så blev två systrar på 8 och 11 år överraskade av en snöstorm i november och gick vilse. Dom blev eftersökta i tre dagar innan alla gav upp och trodde att dom var döda. Minus 8 överlever man inte i och gårdsungar fanns det så det räckte och blev över av. En dam fick emellertid en syn av två barn under en gran bredvid en sten i en dröm varpå sökandet återupptogs. 21 ! dagar efter försvinnandet så återfanns flickorna under en gran bredvid en sten, frostskadade men vid liv!












En häftig historia med effekter ända tills idag. Pengar samlades in till de två flickorna. 30 000kr. En av dom största insamlingarna i Sverige men flickorna fick nog inte så mycket pengar utan dom hamnade i en fond som finns kvar än i dag.

En ganska trevlig plats att vara på för natten men vi åker vidare. Vatten vill man bo vid. Varför vet jag inte men det blir alltid så att jag söker efter en sådan plats att stanna på.



Vi forsätter längs denna vackra väg och tvärnitar igen när en skylt med Silverskatten dyker upp. Måste undersökas. Hittar inget direkt på nätet om den så vi får helt enkelt undersöka i blindo. Vi hittar en parkering bredvid en gård. Mysigt ställe även här. Skulle kunna övernatta men jag vet inte om gårdens innevånare skulle uppskatta campare.



Vi byter skor igen och följer skyltarna. 450 meter står det efter en stund men vi går vidare. Upp genom skogen på gamla åkervägar. För åkrarna här i Småland ligger på dom mest otillgängliga och oväntade ställena. Där! en större skylt. Men det visar sig vara en förteckning över invånarna i det torp som stod här på 1800 talet.



20 meter bort står nästa skylt och nu är vi rätt.









1945 hittar en grävlingsjägare en grävling som håller sig fast i en silversked, vad nu grävlingen skulle med den till? Man grävde fram hela stora silverskatten men var den kom ifrån vet ingen. Dom stackarna som bodde 20 meter bort? Var det deras? Eller har dom bara varit ovetandes om skatten och levt i misär? Så nära rikedom? Eller var någon av dom tjyv och att det var deras gömma? Man kan ju undra.

Ingatorp

Nästa mål är då Ingtorp. Enligt stora skyltar längs med vägen så är det väg 40:s pärla. Väldigt avsomnad och öde dock.





Kyrkan är vacker och en rad med riktigt gamla hus men annars ganska öde. Varför ska vi svänga här för då? Jo, en kund på jobbet berättade för ett par år sedan att just denna väg mellan Ingatorp och Österbymo är en väldigt vacker väg och nu när jag har kört den så kan jag inte annat än hålla med. En av Sveriges vackraste vägar och jag har faktiskt åkt en del. Finns ju många olika typer av vackra vägar men denna var riktigt trevlig. Rekommenderas. Särskilt på motorcykel. Åksjuka kanske inte gillar den för den är kurvig. Men det finns väl åksjuketabletter och vi blev inte åksjuka.












Skurugata

Vi såg en falk mitt framför bilen och flera, tillslut fem, hägrar eller tranor. Vi vet inte säkert. Stor fågel i alla fall. Ett par stod på en åker i skogen och när vi stannade för att ta en bild så lyfte dom. Men dom kom inte upp för skogen var i vägen och fick lyfta i en stor cirkel och kom rakt ovanför oss innan dom kom ut ur gläntan. Asmäktigt.









Vi kommer fram till parkeringen. Med tanke på att den är nyligen tillbyggd så kan man tänka sig att det kommer hit en och annan. Skurugata och utkiksplats Skuruhatt säger skyltarna. Vi hoppar utsiktsplatsen och går ner till Skurugata.






Bara 600 meter och det är en bred fin stig. Mysig skog. Sen börjar det. Såå grymt! Vilken ravin! 800 meter lång och så mäktig att det inte går att få med det på bild. Man kan tydligen gå runt och komma in på mitten men vi tar och går igenom hela.









I dom djupaste ravinerna med väggar på 35-40 meter är det riktigt kallt. Det kan skilja 20 grader mellan ravinen och uppe på Skuruhatt. Så mäktigt. Vi geocashar även här och hittar skatten. Tydligen har det bott en skurk här nån gång i tiden. Lillsvampen blir fascinerad av sägnen och läser noga på skylten. Pappa! Sen vill jag läsa mer om sägner. Hon vill hitta Jösses bössa men kommer inte så djupt in i den lilla grottan. Så vi får avbryta sökandet och fortsätta vandra.






Storsvampen hitttar en gästbok i en klyfta och skriver några rader. Undrar vad han skrev. Det får jag läsa en annan gång.



I slutet av klyftan kan vi dricka vatten ur en källa och tar den andra vägen tillbaka till parkeringen. Den vägen går via hatten. Uppför rätt länge så lite möra i benen är vi när vi kommer upp till 337 meters höjd. Viken härlig utsikt och vädret är fantastiskt.



Vägen ner till parkeringen är bred och grusad. Både bra och trist för den gamla varianten som är lite här och där är charmigare men den nya är handikappsanpassad. Grymt häftigt ställe som rekommenderas att besöka. Även barnen tyckte att det var häftigt. Helt klart värt en liten omväg.

Ingatorp eller?

Nu har jag bestämt oss för hur resten av resan skall gå. Vi ska snart vända uppåt igen och det skall ske i Ingatorp. Det var ju därifrån Emil skulle få besök av släktingar på juldagen innan han beslutade sig för att ha en fest för fattighjonen som inte fick smaka på julmaten i korgen för den elaka kommandoran. Så dit rullar vi är det tänkt. Det visade sig dock att mitt minne stämde för vart man skulle svänga av för en sevärdhet. Hade kollat lite på kartan innan vi åkte hemifrån men det såg längre ut än var det var. Kanske var lite luddiga uppgifter på nätet men här var den nu i alla fall. Skurugata stod det på skylten. Och bara 11 km dessutom. Perfekt! Vad är det pep svamparna när vi bromsade och svängde i 19G. Ni ska få se sa jag. Vi ska vandra lite. NEJ! skrek dom. Jo sa jag. Bara lite. En mysig väg som övergår ett tag i grusväg, gillar sådana med. Fantastiska miljöer här i småland. Supervackert.











Eksjö

In i bilen och upp till samhället för inhandlande av lite dricka och glass att ha i frysen. Ett fint litet samhälle med ett trevligt torg. Jag har tänkt ut en liten plan men inte riktigt bestämt mig. Eksjö ligger inte så långt bort så dit puttrar vi. En otroligt mysig stad som jag blev kär i också för ett par veckor sedan så det blir lite av en reprisresa men jag vill dela dessa ställen med barnen. Dom uppskattar inte lika mycket som jag att titta på saker men viss vana har dom fått av att släpas runt men jag lyckades få dom lite intresserade av staden. Framför allt den lilla ån som går rakt igenom på ett fantastiskt häftigt sätt.















Vi letar efter en butik med ost och grejor som grannen har rekomenderat. Jag sa nämligen till honom att vi handlade i en sådan förra gången. Jo men det finns en till så den letade vi efter.Men efter ett tag och ett par telefonsamtal så visar det sig att det nog i alla fall är samma butik vi pratar om. Röksaltet som önskas finns inte men lite ost köper vi. Så klart.






En cheddar som består av fem olika cheddar. Vilken grej!

Många trevliga bilar cruisar runt i staden. Men den trevligaste var faktiskt denna gamla bubbla.