Skurugata

Vi såg en falk mitt framför bilen och flera, tillslut fem, hägrar eller tranor. Vi vet inte säkert. Stor fågel i alla fall. Ett par stod på en åker i skogen och när vi stannade för att ta en bild så lyfte dom. Men dom kom inte upp för skogen var i vägen och fick lyfta i en stor cirkel och kom rakt ovanför oss innan dom kom ut ur gläntan. Asmäktigt.









Vi kommer fram till parkeringen. Med tanke på att den är nyligen tillbyggd så kan man tänka sig att det kommer hit en och annan. Skurugata och utkiksplats Skuruhatt säger skyltarna. Vi hoppar utsiktsplatsen och går ner till Skurugata.






Bara 600 meter och det är en bred fin stig. Mysig skog. Sen börjar det. Såå grymt! Vilken ravin! 800 meter lång och så mäktig att det inte går att få med det på bild. Man kan tydligen gå runt och komma in på mitten men vi tar och går igenom hela.









I dom djupaste ravinerna med väggar på 35-40 meter är det riktigt kallt. Det kan skilja 20 grader mellan ravinen och uppe på Skuruhatt. Så mäktigt. Vi geocashar även här och hittar skatten. Tydligen har det bott en skurk här nån gång i tiden. Lillsvampen blir fascinerad av sägnen och läser noga på skylten. Pappa! Sen vill jag läsa mer om sägner. Hon vill hitta Jösses bössa men kommer inte så djupt in i den lilla grottan. Så vi får avbryta sökandet och fortsätta vandra.






Storsvampen hitttar en gästbok i en klyfta och skriver några rader. Undrar vad han skrev. Det får jag läsa en annan gång.



I slutet av klyftan kan vi dricka vatten ur en källa och tar den andra vägen tillbaka till parkeringen. Den vägen går via hatten. Uppför rätt länge så lite möra i benen är vi när vi kommer upp till 337 meters höjd. Viken härlig utsikt och vädret är fantastiskt.



Vägen ner till parkeringen är bred och grusad. Både bra och trist för den gamla varianten som är lite här och där är charmigare men den nya är handikappsanpassad. Grymt häftigt ställe som rekommenderas att besöka. Även barnen tyckte att det var häftigt. Helt klart värt en liten omväg.